Ja, så säger man inte. Men någon gång kan det ju vara berättigat. Och om
Angela Merkel hade lyssnat på oss hade det här aldrig hänt.
I går meddelade GM:s styrelse (DE) att man
inte tänkte sälja Opel (SW) till den österrikisk/kanadensiska
Magnakoncernen som bildat ett konglomerat med en rysk biltillverkare och
den Kreml närstående Sberbank. Förbittringen i Tyskland är stor
där regering och förbundsländer gjort stora utfästelser om stöd för
konglomeratet i utbyte mot att arbetsplatsrna i Tyskland skulle
behållas. Delvis skulle detta naturligtvis ske på bekostnad av
Opelarbetare i England, Spanien, Belgien och Polen. Europakommissionen
har reagerat men lät samtidigt förstå att man inte tänkte gå så långt
som till att spräcka affären.
Officiellt meddelar GM att man nu insett hur strategiskt viktig Opel är
för koncernen och att de ekonomiska utsikterna förbättrats betydligt.
Det är väl troligt att detta spelat roll, förmodligen har dock en sen
insikt om vilka personer man har att göra med varit avgörande. Vi
berättade senast under rubriken
De
stora oligarkernas dans om den megalomaniske Frank Stronach
och om den ryske oligarken Oleg Deripaska som med lånade pengar byggt
upp ett jätteimperium som dock är ett finansiellt korthus.
Oleg Deripaska har belagts med inreseförbud av både USA och England på
grund av (påstådda) förbindelser med organiserad brottslighet. För ett
par dagar sedan kunde
emellertid Die Presse berätta att Deripaska nyligen fått
specialtillstånd av FBI att två gånger besöka USA där han träffat inte
bara representanter för GM och Magna utan också för FBI som bekräftat
att Deripaska lämnat "viktiga informationer" i utbyte mot sitt
inresetillstånd, något som denne naturligtvis häftigt förnekar.
Tyskland populäraste politiker, förre industriminstern Karl-Theodor
Maria Nikolaus Johann Jacob Philipp Franz Joseph Sylvester, Freiherr von
und zu Guttenberg, har degraderats till försvarsminister i den nya
regeringen, förmodligen därför att han motsatte sig Merkels och
socialdemokraternas långtgående utfästelser för att få Magnaaffären att
gå ihop. Merkel med koalitionspartner stod mitt i valkampen och ville
naturligtvis inte göra något som kunde ses som ett hot mot tyska
arbetsplatser.
Mit solchen Leuten kann man doch keine Geschäfte machen" som
baron zu Guttenberg en gång sade.
Hur det nu går med sysselsättningen i Opel/Vauxhalls fabriker i ett
halvdussin europeiska länder är naturligtvis en öppen fråga. Oron och
förbittringen är stor och i Tyskland tänker de anställda gå ut i en
"varnstrejk" under morgondagen. Man får väl anta att strejken är mer
riktad mot regeringen än mot GM.
Men vad skulle den tyska regeringen ha gjort? Det fanns ursprungligen
ett kommersiellt alternativ som möjligen hade kunnat lyckas. Men när
Fiat ville ta över Opel satte regeringen stopp, troligtvis av politiska
skäl som hade med de tysk-ryska förbindelserna att göra. Men nu sitter
man där med lång näsa. Troligtvis blir enda möjligheten att på något
sätt ta hand om de som friställs när Opel rekonstrueras. I så fall
sitter vi där med ännu ett vackert exempel på hur en konservativ/liberal
regering måste gripa in för att hejda marknadskrafternas fria lopp.
Litet löjligt är det att idag höra börskommentatorer och andra experter
i tysk teve försäkra att det här visste man om hela tiden, GM skulle
aldrig sälja Opel. Om man nu visste det sade man emellertid inte något
vilket vi upprepade gånger gjort här på Flarnfri schalottenlök. Men
Merkel ville ju inte lyssna på oss....
Här är våra inlägg i kronologisk ordning. Men det räcker egentligen att
läsa (om) den sista artikeln i listan.
Ett
ödesdigert misstag 2009 05 31
Vad
var det vi sa'
2009 06 02
Merkel nyktrar till 2009 06 18
Lätt
sommarläsning 2009 06 30
Kort
uppdatering 2009 08 26
De
stora oligarkernas dans 2009 09 07
arkivlänk 
