Den
som vill läsa den stimulerande kommentarsdiskussionen mellan Ivo
Holmqvist, Agneta, Bodil och i någon mån undertecknad hänvisas alltså till
Små bovar är också bovar och därför uppmärksammar
vi mitt i det globala eländet att regeringen
sparkat Vattenfalls styrelseordförande sedan han beviljat -alldeles
på egen hand- en klumpsumma till den avgångne VD:n Lars G.Josefsson
på 12 miljoner kronor. ("
Det är helt oacceptabelt, säger
finansmarknadsminister Peter Norman", känner ni igen tongångarna?)
Er krönikör har bloggat i en eller annnan form sedan 2002 och Josefsson
var faktiskt en av anledningarna till att prototypen för denna website
skapades som "
I dåligt sällskap." För att peta hål på dumhetens blåsor i
svensk politik citerade vi ofta Josefsson exempelvis när han sade att
elpriset måste förbli högt pga av att vintern förhindrar att snön
smälter eller när han jublade över kraftiga vinstökningar hos Vattenfall
som dock inte finge användas för sänkningar av elpriset eftersom "
vi
måste visa vårt ansvar gentemot marknaden".
Nåja. Överbetalda och överfordrade företagsledare är ju ingen ovanlighet
och på deras pluskonto får man väl räkna deras förmåga att roa oss med
sin monumentala självöverskattning. Men i Josefssons fall skulle det bli
värre. Som en sentida Gustav II Adolf försökte han att erövra Tyskland
och drog sig inte för att medelst stripmining i Tyskland och Polen
fördriva etniska minoriteter. Vi citerar från en artikel, tyvärr inte
längre på nätet:
"
Vem förstör flest byar i Lausitz? ... går in i kyrkan i Atterwasch
och träffar prästen, Mattias Berndt. Kyrkan har funnits sedan 1249 men
har totalförstörts en gång förut, under 30-åriga kriget. Svenskarna då
också…"
På den tiden fanns det ingen "allians" och därför kunde
riksdagsledamöter från mp, v, c, kd och fp
motionera i riksdagen om att
stoppa den etniska rensningen och miljöförstöringen som Vattenfall
ägnade sig åt. Det ledde naturligtvis ingen vart, man måste ju anpassa
sig till marknaden.
Vattenfall är en av Europas stora miljöbovar.
Dessutom sköter man sitt
jobb dåligt. 2009 hade koncernens kärnkraftverk enligt IAEA en
energitillgänglighet på knappt 54 % jämfört med världsgenomsnittet på 80
%. Jönssonligan kommer osökt i tankarna - man har stora planer men
klarar inte riktigt av det.
De senare äventyren med kärnkraften,
pantsättning av
koncernen etc.
visade ju att Josefsson totalt förlorat verklighetskontrollen. Det var
ju fint att han fick sparken men givetvis inte utan ett ordentligt
avgångsvederlag även om regeringen sent omsider stoppat en del av detta.
Svenskt och internationellt rättsväsen bör undersöka om Josefsson gjort
sig skyldig inte bara till ekonomiska äventyrligheter utan till brott
mot internationella konventioner och mänskliga rättigheter i Tyskland
och Polen.
Men problemet sträcker sig mycket vidare än till en enda man och hans
styrelse. Svenska staten är storägare i Vattenfall men har tydligen ingen
som helst kontroll över verksamheten. Vågar man se regeringens utspel
att sparka styrelseordföranden som ett försök att återvinna kontrollen
över detta viktiga företag? Vattenfalls uppgift skall givetvis vara att
försörja svenska konsumenter med miljövänlig el och energi till rimliga
priser och ingenting annat. Utbyggnad av kärnkraft i andra länder, i
strid mot den officiella svenska miljöpolitiken, och allehanda
kommersiella äventyr på den internationella marknaden kan inte vara
företagets uppgift.
Vi skrev
ett inlägg med samma rubrik redan i november 2009 där vi också har
originalcitaten till de yttranden vi parafraserat ovan.
2011 03 16
Fools' Paradise
Enligt DN
säger Sveriges utrikesminister idag : "Vi har varit tydliga med
att Khaddafis tid är ute." Samtidigt
rycker Khadaffis trupper fram och Saif säger att inom 48 timmar är
upproret kvävt. Måhända en lätt överdrift men snart har diktatorn återigen
full kontroll. I Bahrein och Jemen är det i stort sett samma sak - vad
som händer i Egypten och Tunesien vet vi inte mycket om.
Ingen idé att hymla: Ryssland och Kina är de makter som i säkerhetsrådet
förhindrat ett internationellt ingripande. Måhända har de handlat
rationellt från sin utgångspunkt. Den sedvanliga inkompetensen i
amerikansk utrikespolitik har sedan krisens utbrott
underminerat USA:s och västs inflytande i arabvärlden: Ryssland och Kina
står beredda att fylla luckan.
EU:s utrikespolitik har gjort konkurs: med en gemensam front kunde man
ha spelat en viktig roll även om Khadaffi vinner. Sarkozys ensamgång har
förhindrat också det. Som vanligt har nationell egoism - Sverige
är vid Gud intet undantag- besegrat det gemensamma bästa och den
internationella solidariteten.
Tidigare var Toni Blair det stora hindret för gemensamt europeiskt
samarbete. Om "Cameron" är det ingen som bryr sig. I stället stiger axeln
Sarkozy/Merkel fram som nationalismens förkämpar. Båda hårt trängda av
sin interna opinion ser naturligtvis inte längre än till nästa val. Så
blir rösterna i Nordrhein/Westfalen viktigare än Europas väl och ve.
Monn Guda-Nåd och Rätt är till?
Det fanns för flyktingarna inget hopp
ej ens i öppna havet
där maneten synes dö
och oktopoderna flöt upp från djupen.
...
Demonerna flöt runt med vattenänglarna
och alla var de döda.
Vägledning till kommentarerna
För att underlätta för den som ser "Senaste
kommentarer" men kanske har svårt att hitta hela texten påpekar jag nu
att den "litterära" diskussionen om Ovidius och andra finns under
Protest rörande kommentarssystemet
(sic!) ; ivo holmqvists kommentar om den raljerande
inledningen finns under
Internationella kvinnodagen där också Gabrielle B:s gratulation -
sinngemäss skulle jag säga, vet inte vad det heter på svenska
;-) - återfinns.
Så här kan vi ju inte hålla på :-(
Internationella kvinnodagen
Grattis på er alla kvinnliga läsare av Flarnfri.
Ni är så gulliga och trevliga och verkligen förtjänta av en alldeles
egen dag. Vad vore livet utan er och era medsystrar. Ganska trist - det
är verkligen tur att ni finns. Mitt ibland oss andra, om jag säger så.
Jaså? Det var inte det ni ville höra? Nähä. Men om vi nu tar tillbaka
det så blir det ju ännu värre. Bäst att gå över till något annat
som t.ex. att läsa den här lökringen som
också heter Internationella kvinnodagen. Då får ni förlåta om det
blir litet mer personligt än vanligt här på Flarnfri och vi berättar om
hur vi en gång firade dagen då den endast var ca 60 år gamal och
det med borsjtj, blini och kaviar.
Här var det alltså: Internationella
kvinnodagen.
Protest
och ursäkt rörande kommentarssystemet
Som en del
läsare känner till fungerar mitt kommentarssystem inte särskilt
bra sedan Haloscan övertagits, och senare lagts ner, av ett företag som
heter JS-Kit med helt andra målsättningar än att understödja
bloggkommentarer.
När jag kollade Flarnfri denna morgon fanns en fin kommentar av ivo
holmqvist som bl.a. diskuterade Malte Perssons sonettsamling. När
jag nu skulle svara på kommentaren hade den plötsligt försvunnit. Den
som kommenterar har ingen möjlighet att själv redigera eller ta bort
sina kommentarer. Inte heller kan jag ha gjort det av misstag eftersom
jag för att moderera måste gå in på JS-Kits webbplats, leta mig fram
till "Moderation" och kryssa i en ruta och drycka på "delete", något som
jag definitivt inte gjort.
Jag ber ivo och andra eventuellt drabbade kommentatorer om ursäkt.
Kontakten med läsarna är en av de väsentligaste delarna i bloggandet.
Det här problemet måste lösas by hook or by crook.
Just nu famlar jag dock i blindo och möjligheten att få support av
företaget är begränsad efter som man nu huvudsakligen inriktar sig på
större företagskunder. Men någon lösning måste till innan folk tröttnar,
speciellt relativt nytillkomna läsare.
Hoppas ni kan ha ytterligare litet tålamod.
Här är två spännande
svenska böcker som ännu inte utkommit. Vi gör väl inte ännu en gång
vågstycket att recensera dem
innan vi läst dem men däremot kan man, och det verkar vara något
nytt, bevaka dem t.v.
Författarna kunde knappast vara mer olika. Den första är bloggarkollegan
Karin Stensdotters "En underbar roman" som beräknas komma ut 9/5.
Man kan bevaka den här. Det är Karins tredje roman - hon är en fin
Stockholmsskildrare men skriver tydligen här om Paris, "en blomkalk i
sten att vandra i."
Den andra är Malte Persson som tyvärr har slutat att blogga. Malte
kommer med något så otidsenligt som en samling sonetter med motiv från
Stockholms tunnelbana, troligen den 18/3.
Man kan bevaka den här och faktiskt
provläsa några av
sonetterna här. Malte rimmar både på "DN" och "ctrl-C" -
det kommer han att få f-n för hos kritikerna. "Det räta är nyttigt,
berömligt och trist/det aviga avigt, men har något visst" skrev han
i sin förra, Augustprisnominerade bok, och visst är det så.
Maltes bok kan vi ju inte köpa via Bokia eftersom de, på typiskt
ankdammsvis, bara levererar inom Sverige så den får vänta till sommaren.
(Utlänningar kan nämligen förväntas fuska med betalningen.) Vi hoppas att Tusculum har en vidare utblick och kan skicka oss Karins
Parisskildring när den kommer.
Att
fuska är inte lätt nu för tiden. Annat än i finansvärlden förstås, där ingår
det ju som en oundgänglig del av verksamheten. Att sopa igen spåren efter sig är i stort sett
omöjligt, åtminstone om spåren är digitala.
Tysklands försvarsminister
Karl-Theodor Maria Nikolaus Johann Jacob Philipp Franz Joseph
Sylvester Freiherr von und zu Guttenberg (jo, han heter så) har, trots allt
aningen överraskande, meddelat att han avgår från sin post. Skälet som han
anger är att det offentliga trycket blivit outhärdligt efter avslöjandet att
hans doktorsavhandling i stora delar var ett plagiat.
Därmed avslutas väl i förtid en lovande politikerkarriär. zu
Guttenberg (som vi litet familjärt kallar honom) var Tysklands populäraste
politiker med högre värden i opinionen än Merkel, haussad som hennes
efterträdare och ett hot mot hennes ställning som vacklat betänkligt den
senaste tiden. Tillsammans med sin vackra hustru skänkte han litet
ungdomlig och aristokratisk glans över den tråkiga politiken. Vi har
tidigare omnämnt honom i positiva ordalag eftersom han var den ende i
regeringen som var emot den vanvettiga idén att sälja Opel till en
österrikisk rovriddare och ryska oligarker som drevs hårt av Merkel. "Mit
solchen Leuten kann man doch keine Geschäfte machen" sade
industriminister Guttenberg varpå han raskt degraderades till
försvarminister.
När plagiatsaffären dök upp var det visserligen pinsamt men gjorde
inget större intryck på kollegor och opinion. Det var ju bara frågan om ett
par bortglömda citationstecken. Guttenberg förklarade dock att han
"tillfälligt" skulle avstå från att använda sin doktortitel medan
universitetet undersökte saken. För ett par dagar sedan beslöt universitet i
Bayreuth att ta ifrån honom doktorsgraden. Då hade Guttenberg redan
förklarat att han framgent avstod från att kalla sig doktor. I dag kom så
meddelandet om hans avgång från försvarsministerposten.
Ja så måste det ju gå till. Vetenskapligt fusk är en allvarlig sak
och kan inte ursäktas. Men borde inte universitetet och Guttenbergs
handledare också fråntas sin rätt att utexaminera doktorer? Nu tar man till
brösttoner om något som man givetvis för länge sedan borde ha kontrollerat.
Det var heller inga sofistikerade statsvetare som i akribiskt vetenskapligt
arbete avslöjade fusket: larm
slogs visserligen först av en juridikprofessor i Bremen men omfattning och
belägg för plagiaten har undersökts och presenterats av vanliga
webaktivister.
(Se t.ex.
http://de.guttenplag.wikia.com/wiki/Plagiate). Den var denna
överväldigande och för alla lätttillgängliga bevisning som skapade det tryck
som tvingade försvarsministern att avgå. En dålig recension från Bremen hade
han nog klarat.
En
plagiatskontroll borde väl vara ren rutin vid universitet och högskolor i
dagens internetsamhälle. Guttenbergs misstag var att han trodde att det
hela skulle blåsa över. Att man via internet snabbt skulle kunna kartlägga
plagiatets hela omfattning förstod han nog inte.
Om någon är intresserad finns de viktigaste fakta i historien här:
(DE)
Guttenberg tritt zurück
(DE)
En lista över våra egna inlägg om Opel/Magnaaffären finns här:
De stora oligarkernas dans
