arkivlänk   

---

På det nyss avslutade politikerkollot på Gotland höll Mona Sahlin ett tal. Total brist på intresse gör att vi inte vet vad hon egentligen sade men vi hoppas för hennes skull att det inte är vad s-bloggaren Peter Hultqvist påstår. Det centrala budskapet var enligt H. att  "Sverige ska inte förvandlas till ett land bland andra, utan vi ska även i fortsättningen kunna ha sociala ambitioner att vara stolta över"  detta under rubriken "Sverige ska inte bli ett land som andra ."  Våra försynta påpekanden att Sverige halkat ordentligt efter på områden som sjukvård, utbildning och löneskillnader mellan män och kvinnor (enligt EU:s statistik) bemötes av ilskna genmälen av typ "alla vet att Sverige är bäst på dessa områden." Hultqvists inlägg präglas av en arrogant och föraktfull von oben attityd gentemot "andra länder" - vi skall minsann inte sjunka till deras nivå.

Nu är Hultqvist inte någon vanlig amatörtyckare utan riksdagsman och medlem av utbildningsutskottet och ordförande för Dalarnas socialdemokrater.

Men det skall bli värre. Den 17/7 skriver två vänsterpartister (!!) en artikel i GP där man ger massor med goda råd om hur den finansiella kris som man tror har förorsakats av det gemensamma valutaområdet skall bemästras. Det gäller att åstadkomma en reglerad väg för att återskapa en nationell valuta inom eurooområdet. Sveriges regering bör inta en ledande roll i denna fråga. Den nuvarande alliansens kan naturligtvis inte göra det men därför , avslutar vänsterpartierna, "föreslår vi att en rödgrön regering väcker frågan i EU efter en valseger." 

Ett land som trots ingångna förpliktelser inte deltar i det internationella samarbetet och två representanter för ett parti som inte bara vill att Sverige skall lämna EU utan att hela unionen skall upplösas skulle alltså vara kallade att tala om för euroländerna hur deras problem skall lösas.

Nu kunde man ju bara skratta i mjugg åt denna hybris (1) men tanken på att svensk regeringspolitik under de närmaste fyra åren skall påverkas av dylika tänkesätt framkallar kalla kårar efter ryggraden. Trösten kan väl vara att Sverige genom sin isolationistiska ankdammspolitik redan marginaliserats i det europeiska (och globala) samarbetet så att ingen lär bry sig om vad en utrikesminister Urban Ahlin (!!!!!) med understöd av f.d. kommunister har att säga.