arkivlänk   

---

Som ni säkert vet kommer jorden eller rent av universum att gå under den 21/12 detta år. Det finns många anledningar till det som vi inte behöver gå in närmare på här men det är förutsagt både i mayafolkets kalender och en gammal kinesisk d:o  så man får nog utgå från att det är riktigt.

Ja så säger många, andra anser att jorden inte alls kommer att gå under.  Sanningen ligger väl någonstans mittemellan. (1) Vad som verkar alldeles säkert är däremot att den gemensamma valutan -euron- kommer att gå under, om före eller efter universum kan man tvista. En enstämmig kör av experter och tyckare  på debattsiter och i tevesoffor ackompanjerar löpande handlingen i detta grekiska drama.

Det märkliga är nu att medan de som profeterar världens undergång presenterar en hel mängd konkreta hypoteser och idéer om hur det hela kommer att gå till (irrande planeter, svarta hål, gigantiska vulkanutbrott m.m.) ser man mera sällan  några underbyggda teorier eller specifika resonemang om vad som i praktiken kommer att hända när euron "kollaberar". Det medges att domedagsprofeterna har det litet enklare när det gäller att beskriva vad som kommer att hända efter undergången. Försvinner universum blir det ju inte så mycket kvar men euron måste ju trots allt ersättas av ett konkret alternativ. Skall alla eller de flesta av de 17 medlemsländerna gå tillbaks till sina nationella valutor? Skall deras kurser i så fall à la Bretton Woods knytas ihop i ett fast system, kanske med dollarn eller guldet som fast basis (eller varför inte en kvarvarande kärneuro) ? Eller skall de flyta fritt på marknadens villkor där de nationella centralbankerna då kan bli starka aktörer ("dirty float").  Vem skall finansiera den rent tekniska övergången, hur skall den statsskuld som är nominerad i euro eller dollar betalas med praktiskt taget värdelösa drachmer eller liror, hur skall den nedgång i exporten som skapas genom nya handelshinder kompenseras, vad kommer medborgarna att tycka om den kraftiga inflation som blir följden, hur blir det med samarbetet inom WTO, IMF osv? För turistande personer från den kvarvarande kärneurozonen gäller det att hänga med i svängarna så att man kan dra största möjliga nytta av de lustiga och profitabla devalveringskrig mellan turistländerna vid Medelhavet som säkert kommer att utbryta. (2)

Med lång och delvis bitter erfarenhet från prognosbranschen vet vi att det bästa är om man kan göra prognoser om förfluten tid. Kan man inte komma undan med det är det näst bästa att göra prognoser på så pass lång sikt att ingen kommer ihåg vad man sagt när det blir så dags att man kan kolla. Att göra prognoser på kort sikt kräver ett visst dödsförakt och ett ordentligt konfidensintervall. (3) Emellertid vågar vi förutspå att både euron och eurozonen kommer att överleva universum (såvida det senare skulle gå under den 21/12).  Exakt vad som kommer att hända är vanskligare att förutspå: ett best case scenario, dock inte helt otänkbart, skulle kunna vara att det nya stabilitetsavtalet blir klart och antaget i början av året med klara sanktionsbestämmelser och att Tyskland då som kompensation kommer att tillåta att ECB äntligen får spela sin roll som en riktig centralbank, i vilket fall de allvarligaste problemen ganska enkelt skulle kunna lösas.

Naturligtvis skulle den reala ekonomin inte omedelbart och utan vidare påverkas positivt av en sådan utveckling. Men EU skulle frigöra sig från det förnedrande knäfallet inför "marknaden" och de amerikanska ratingagenturernas groteska inflytande på människors väl och ve skulle krossas.  Man kunde då återigen börja fundera på hur en (samordnad) ekonomisk politik  för att främja tillväxt och sysselsättning skulle kunna utformas. I dagsläget är detta omöjligt: det är bara svångremspolitik som gäller. Inom en ganska snar framtid kommer detta att drabba även Sveriges ekonomi (4),  hur klämmig Anders Borg än är.  (5)