Just nu meddelar Ekot att det inte blir någon försäljning av SAAB till norska Koenigsegg. "Tidsfaktorn har hela tiden varit kritisk för vår strategi för att blåsa nytt liv i bolaget. Dessvärre har förseningar och avslutandet av affären resulterat i risker och osäkerheter " skriver den tilltänkte köparen i ett pressmeddelande. I klartext: vi fick inte de miljarder som vi behövde från det offentliga för att kunna ta över SAAB och göra oss en ordentlig hacka.

Precis som i Opel/Magnaaffären har alltså några fantasifulla "entreprenörer" mislyckats med en kupp som skulle kunna ha varit påhittad av Frank Heller eller Carl-Johan Vallgren. Var och en kunde ju med en gnutta sunt förnuft förstå att det skulle gå så men den marknadsliberala fantasin måste naturligtvis först få fritt utlopp.

Den tyske f.d. industriministern var betydligt mera klarsynt både än sin egen regering och den svenska: "Mit solchen Leuten kann man doch keine Geschäfte machen"  Men han fick naturligtvis på moppo och degraderades till försvarsminister.

F.ö.meddelas idag att Magna också går miste om en jättorder från Volkswagen (DE). I stället för att produceras i Österrike kommer en ny bilmodell nu att tillverkas i Tyskland. Finns det inget sätt att omyndigförklara en ägare till en privat industrikoncern? Om Frank Stronach får hållas har han snart drivit Magna i putten till förfång för tusentals österrikiska industrianställda.

Den finansiella och senare ekonomiska krisen skapades av fiffiga bankirer som i sin girighet  blåste bubblor fyllda av futures och derivatives under applåder från marknadsliberaler och sötvattensekonomer.(1) Några, men alltför få, burades in (à la Madoff) men andra har sedan krupit upp med fantasikonstruktioner som okunniga politiker i sin iver att "rädda" arbetsplatser alltför lätt slukat.

Det finns två lösningar på den här sortens problem. Den marknadsekonomisk/socialliberala: låt företagen gå i konkurs men för en aktiv arbetsmarknadspolitik så att konsekvenserna för de anställda minimeras. Den "socialitiska": Låt staten överta företagen, rekonstruera dem och försök i ett senare skede att privatisera. Men båda dessa vägar kräver en aktiv politik som inte blint förlitar sig på självreglerande mekanismer och drivs av folk som kan mera ekonomi  än att bara stirra på budgetsaldot. Men det blir alldeles för jobbigt både för socialdemokratiska och konservativ/liberala regeringar. Enklare att bara skylla ifrån sig på den odefinerbara "krisen" (s) eller på skattetryck och regleringar (kons+lib).

Den som eventuellt är intresserad av vad vi under lång tid har skrivit om Opel/Magnaaffären kan titta på "Vad var det vi sa?" där en utförlig länklista finns. Vi visste hela tiden att det skulle gå så här men ingen lyssnade på oss...