Men vem var denne Mohammed Beck Hadjetlaché som utövade ett nästan hypnotiskt inflytande på sin grupp men till slut visade sig vara en vanlig rånmördare. Första gången vi träffar på honom är i en intervju i Dagens Nyheter den 7/11 1918 där det heter: " Men översten är icke ensamt krigare, han är även författare, tidningsredaktör och fabrikant." (Se bilaga 2) Hans militära referenser verkar tämligen enkla att sticka hål på. Jolo resonerar om detta i detalj men medger att förvirrade förhållanden i Ryssland kan ha medfört att handlingar och rullor försvunnit. Nyare forskning (4), delvis refererad av Lundberg, verkar visa att han verkligen i Ryssland givit ut tidningar riktade till muselmanska minoriteter. (Samtidigt skrev och sålde han artiklar som med en lätt redigering kunde användas såväl för som mot islam.)

I förhören berättade Hadjetlaché den ena fantastiska historien efter den andra om sina bedrifter och sina vidlyftiga kontakter. Lundberg berättar t.ex. att han påstått sig ha blivit ombedd av Stalin att ansvara för propagandan för bolsjevismen bland Rysslands muslimer. Eftersom Stalin under perioden 1917 - 1924 var kommissarie för nationella minoriteter är ju detta en förhållandevis rimlig uppgift. Han kunde inte uppge några vägande skäl till varför han måst fly från Ryssland, något som kommit eftervärlden att spekulera i att han i själva verket varit en utsänd provokatör som skulle desavouera de tsartrogna emigranterna.

Ett av de mera groteska inslagen i domstolens försök att kontrollera hans historia var det ridprov han fick avlägga inför att antal svenska kavalleriofficerare. En kosack måste ju vara en mästerryttare. Det var nu inte Hadjetlaché men de svenska officerarna gav honom the benefit of the doubt eftersom han inte suttit i sadeln på länge och desutom gått upp i vikt!

Den ryska historikern Olga Bessmertanya ger ett visst stöd åt teorin att Hadjetlaché ursprungligen var en muslimsk föräldralös pojke som adopterades av den judiska familjen Ettinger i Abschasien. Han och Michail Ettinger skulle alltså ha varit fosterbröder.

Men denne förbrytare och rånmördare fick trots allt sin plats i världslitteraturen genom dikten "Mohammed Bek Hadjetlache" som Carl Sandburg presenterade i diktsamlingen "Smoke and Steel" 1920.(5)  Vi återger hela dikten med en kommentar i bilaga 3

Nästan varje medlem i "Ryssligan" har en historia värd att berättas. Den unga Dagmar som användes som lockfågel, den rundnätta och moderliga Sigrid som hällde kloroform över ett av offren och befallde en av pojkarna de Gysser att strypa honom, den amerikanske alkoholisten Lehrs och inte minst den distinguerade och ansedde general de Gysser som med rätta av Jolo(6) avslöjas som en hycklare och fegling och som dessutom inte hindrade sina tre barn(7) från att dras in i denna härva av mord, stöld och bedrägeri.   Men vi lämnar dem åt deras sorgliga öde för att ägna oss åt ett annat inte mindre sorgligt nämligen press och mediareaktion och det man vet om den svenska opinionen. Nästa avsnitt handlar därför om pressreaktionen på Ryssligans härjningar samt ryska och andra faror, en del kvarlevande ända in i vår tid.