"Den skiten Per Andersson" - om Bertil Sundborg och hans bok
(Bakgrund till sidan "Per
och Märta. En dokusåpa från 1600-talet").
År 1967 kom en märklig liten bok ut på Bonniers: "Den
skiten Per Andersson. En lycksökare från Christinas tid"av
fil. lic. Bertil Sundborg. I förordet skriver Sundborg att han aldrig
avsett att skriva om denne Per Andersson men att denne liksom tvingade
sig på honom under hans historiska forskning om"den
internationella libertiniströrelsens svenska adepter".Genom
mödosam arkivforskning i Sverige, Holland, Italien och Frankrike har
Sundborg pusslat ihop en fascinerande bild av protagonisterna i denna
historia och därmed också av 1600-talets Stockholm och Kristinas hov.
Både i text och förord ber Sundborg närmast om ursäkt för att han lagt
ner tid på denna obetydlighet. Att Kungafondens och Vitterhetsakademins
stipendier inneburit att han kunnat ägna sig även åt detta tycker han
närmast är pinsamt. Men boken är en biprodukt, skyndar han sig att
tillägga.
Men en biprodukt till vad? Och vem var Bertil Sundborg? På bokens
skyddsomslag anges han som en tidigare redaktör för konsttidskriften
"Paletten" men som dragit sig tillbaka som "prívatlärd" på en gård i
Västergötland. Googling och sökningar i LIBRIS och Regina ger endast
torftig ytterligare information. Men vi får i alla fall veta att"Bertil
Sundborg och makan Aina hörde till Lagercrantz närmaste vänner och de
umgicks framför allt under sommarvistelserna på Billingens sluttningar i
Västergötland. Även Gunnar Ekelöf hörde till de bådas närmare vänner."Och
se: i Lagercrantz betraktelse över Gunnar Ekelöf finns en hel del om
Bertil Sundborg och hans hustru och deras umgänge med Lagercrantz och
Ekelöf. Lagercrantz skriver bl.a. att Sundborg som vid den tiden lämnat
redaktörskapet för "Paletten" försökte leva som fri författare och hade"den
uslaste ekonomi". Ekelöf och Lagercrantz"grubblade
över utvägar och uppvaktade stipendienämnder."Som
ett kuriosum kan vi nämna att Lagercrantz påstår att Ekelöf och Sundborg
hade broderier och stickning som gemensamt intresse och att Sundborg
stickade en tröja till Ekelöf som tack för dennes bemödanden. Tråkigt
nog blev den för stor och fick övertas av en av Lagercrantz söner. Vi
vet inte om vi skall tro på den historien: bilden av Ekelöf sittande i
trädgården med "anteckningsboken,
en smörgås, pluntan och pipan"och
"stickningen" verkar fel på något sätt.
Lagercrantz skriver om hur Sundborg"med
oändlig möda dechiffrerade"1600-talsdokumenten."Hans
resultat fick därigenom en egendomlig renhet. Han var obesmittad av
universitetsvetenskapens tolkningar."Litteraturhistoriskt
intressant är kanske Lagercrantz uppgift att Sundborg försedde Ekelöf
med"uppgifter
särskilt om sådant som var fördolt i det officiella livet - erotiska
extravaganser, tortyrmetoder, polisrapporter."
Även i Carl Olov Sommars stora Ekelöfsbiografi finns många referenser
till Sundborg men huvudsakligen som mottagare av Ekelöfs brev. Ekelöfs
hustru, Ingrid, skrev:"Gunnar
var mycket fängslad av Bertils lärdom, inte minst 1600-talsforskning.
Bertil var en mycket fin och juste person, ömtålig och sårbar men också
anspråkslös och tillbakadragen."Det
är också ur Sommars bok vi knyckt fotografiet ovan av den blide
privatlärde, Per och Märtas levnadstecknare, Ekelöfs och Lagercrantz vän
och med den uslaste ekonomi.
